Mrk Hur Vr Skugga

Märk hur vÃ¥r skugga

(C.M. Bellman)

Till grälmakar Löfberg i stärbhuset vid Dantobommen, diktad vid graven

Dedicerad till Doktor Blad



Am           E7            Am                                      E7

Märk hur vÃ¥r skugga, märk, Movitz, mon frère, inom ett mörket sig ar,

Am           E7       Am           Dm   Am        Dm       Am E7 Am

hur guld och purpur i skoveln, den där, byts till grus och kl   u       ...tar.

C                            G

Vinkar Charon frÃ¥n sin brusande Ã¤lv,

Am                 E7                 Am                         E

och tre gÃ¥nger sen dödgrävaren själv, mer du din druva ej kryster.

Am      E           Am            Dm   Am       Dm       Am  E7  Am

Därför, Movitz, kom hjälp mig och välv gravsten Ã¶ver vÃ¥r sy     ...     ...ster!



Ack längtansvärda och bortskymda skjul under de susande grenar,

där tid och döden en skönhet och ful till ett stoft förenar!

Till dig aldrig avund sökt nÃ¥gon stig;

lyckan, eljest uti flykten sÃ¥ vig, aldrig kring grifterna ilar.

Ovän där väpnad, vad synes väl dig, bryter fromt sina pilar.



Lillklockan klämtar till storklockans dön, lövad stÃ¥r kantorn i porten

och vid de skrÃ¥lande gossarnas bön helgar denna orten.

Vägen opp till templets griftprydda stad

trampas mellan rosors gulnade blad, multnade plankor och bÃ¥rar;

till dess den lÃ¥nga och svartklädda rad djupt sig bugar med tÃ¥rar.



SÃ¥ gick til vila, frÃ¥n slagsmÃ¥l och bal, grälmakar Löfberg, din maka,

där, dit Ã¥t gräset lÃ¥nghalsig och smal du Ã¤n glor tillbaka.

Hon frÃ¥n Dantobommen skildes i dag

och med henne alla lustiga lag. Vem skall nu flaskan befalla?

Torstig var hon och uttorstig Ã¤r jag; vi Ã¤ torstiga alla.