[Verse]
Madicken, Madicken, pilutta dej, pilutta dej,
jag vet nånting hemligt som bara är för mej.
Pilutta, pilutta, jag säger inte vad det är,
pilutta, fast du vill nog gärna veta det,
pilutta dej, en hemlighet,
pilutta dej. som ingen, ingen vet,
och ingen på jorden får nånsin veta det.
Fast det förstås, om du är snäll
och ger mej en och annan karamell,
så kanske, så kanske jag säger det i kväll.
[Verse]
Oj, vad du är barnslig, du stackars lilla Lisabet!
Jag struntar väl blankt i din dumma hemlighet.
Det är nånting fånigt, det slår jag mej i backen på,
och vad det än är får jag veta det ändå.
Pilutta dej, pilutta dej,
jag vet att du berättar det för mej
det kan jag slå vad om, jo för jag känner dej.
Jag vet att redan nu i kväll
så bubblar allting ur dej med en smäll,
det går ju så bra utan minsta karamell.
[Verse]
Du tror det är fånigt, men det är tvärtom nånting bra,
och jag fick ju veta`t av mamma nu i dag.
Av mamma – vad då då? Då vill jag också veta det,
berätta nu genast, berätta vad det är.
Nej, vet du va, vad mamma sa,
att jag fick inte säja vad det va,
det får du ju se när det blir din fölseda`,
men tänk nu om du skulle få
en sidenhatt med skära rosor på?
Men jag säger inget, det måste du förstå.
Pilutta dej, pilutta dej
pilutta dej, pilutta dej och mej,
pilutta, pilutta, pilutta dej och mej.
